Vad definierar egentligen en god ledare och ett gott
ledarskap? Vad är det egentligen som gör en person till en bra ledare? Igår
satt vi tillsammans i studiegruppen och diskuterade detta och till största del
hade vi nog alla samma åsikter. En god ledare är bland annat en person som är
tydlig och uppmärksam, lyssnar till andras tankar och åsikter, är öppen, ärlig
och kan diskutera sitt ledarskap med andra människor, hen är också bekväm i sin
roll samt har mål uppsatta och styr sin grupp mot just dessa.
När jag idag kollade på ett avsnitt av ”Rektorerna om ledarskap” på UR-skola blev jag väldigt inspirerad.
I avsnittet ”Spela på bästa fot”
intervjuas Pia Sundhage, förbundskapten för svenska damlandslaget i fotboll.
Hon berättar bland annat om sitt ledarskap och hur det kommer sig att det gått
så pass bra för de lag som hon coachat. Även Sundhage nämner det här med att
sätta upp tydliga mål och visa på för sina elever/spelare vart man tillslut
vill komma. Hon menar också på, precis som många andra, att en ledare är en
förebild. Hur vi som ledare ställer oss till det som ska läras ut påverkar
eleverna väldigt mycket. Sundhage tror att mycket av ledarskapet ligger i att
bygga relationer med sina spelare/elever, att skapa dialoger med dem och sedan
tillsammans ”coacha varandra”. Att liksom bjuda in dem till att själva också
påverka vägen mot de uppsatta målen, det som vi i skolan kallar för elevinflytande.
Enligt LGR11 ska alla elever få delta i planering och
utvärdering av den dagliga undervisningen för att utveckla sin förmåga att
utöva inflytande och ta ansvar. Detta tolkar jag som att eleverna ska få vara
med och bestämma vad undervisningen ska handla om och hur undervisningen ska gå
till. När man läser ”Skolverkets material
om delaktighet och inflytande” finner man mycket positivt om att låta
eleverna vara med och styra mot målen. Bland annat kan man läsa att genom
delaktighet och inflytande involveras eleven i skolans verksamhet och
motivation, ansvarstagande och lärandet växer. En god ledare ska alltså låta
eleverna få inflytande över undervisningen. Under mina VFU-perioder tycker jag
mig inte ha sett ett allt för stort elevinflytande i klassrummen. Vad kan det
bero på? Kanske är det på grund av att vi arbetar i de yngre åldrarna? Att vi
ser eleverna som ”för små” att bestämma. Eller har det kanske att göra med vår
uppfattning av vad ett gott ledarskap är?
// Michaela Källström
Bild hämtad från creative commons
Skapare: SnipsAndClips
Min första tanke var att jag inte såg ett jättestort elevinflytande på min VFU heller, jag var i en 2a. Eller rättare sagt - jag tror att om du hade frågat eleverna så hade de svarat att de inte har så stort inflytande i alla fall. Jag tror att det elevinflytande som fanns är mer av "dold" karaktär. Till exempel hade de börjat ett tema precis innan jag kom. Temat var bara tänkt över 2-3 veckor egentligen, men då eleverna tyckte det var så roligt förlängdes temat och breddades avsevärt mot hur det först var tänkt.
SvaraRaderaDet är ju egentligen ett elevinflytande, och som det står i Lgr11 under "Elevernas ansvar och inflytande" (s.15) så ska lärarna jobba så att att "alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad". Att lärarna förlängde och breddade temat när eleverna uttryckte en önskan om detta innebär ju att eleverna fått påverka innehållet och arbetsformen, även om jag inte är säker på att de själva är medvetna om det.
Min tanke är alltså att det nog finns en hel del inflytande i de yngre åldrarna, men inte den formen att eleverna själva ser att de i själva verket styr mycket av sin undervisning.
Dock tror jag också att man kan börja jobba ännu tydligare med elevinflytande, på rätt nivå. Jag tror inte att de är "för små". Jag tror att om vi tillsammans med eleverna sätter mål och förväntningar är det många elever som klarar av att ta ett större ansvar för sitt lärande, trots att de inte är så gamla.
Du har nog rätt i det du säger. Kanske är deras inflytande inte lika synligt i de yngre åldrarna. När jag tänkte inflytande tänkte jag mer vad undervisningen skulle handla om, hur man ska arbeta osv. Det var det jag tyckte att jag inte såg så mycket av under min VFU. Det var lärarna i arbetslaget som varje vecka satt och planerade undervisningen, vad som skulle göras och hur det skulle läggas upp.
RaderaJag tror även precis som du att eleverna aldrig är "för små" för att vara med och bestämma kring undervisningen. Bara man som lärare är tydlig och visar på vad målen är med varje ämne och kanske ger exempel på hur man ska nå dessa mål. Som det står i en av skolverkets texter om delaktighet och inflytande (2016) så växer elevernas motivation, ansvarstagande och lärande om de får vara delaktiga och får inflytande över undervisningen.
Precis, det står ju faktiskt att delaktiheten och inflytandet ska öka. Så jag tänker lite som med "allt annat" att det är i de här åldrarna vi lägger grunden för framtiden. Därför är det nog viktigt att de faktiskt får testa på och träna på att fatta beslut och få inflytande, för att det ska finnas en grund för dem att bygga vidare på i högre årskurser. Så det är nog ändå viktigt (och det ska ju finnas enligt Lgr11) att någon form av elevinflytande börjar byggas under de tidiga årskurserna.
RaderaRoligt att de förlängde temat när eleverna uttryckte en känsla av en motivation i sitt arbeta. Motivation som Mathiasson skriver om i Uppdrag Lärare (2012) är ett komplext område. Hur ska vi få eleverna motiverade? Vissa elever i Fridas klass uttryckte kanske känslan av att de ville fortsätta inom det temat de på börjat. Men gäller detta alla elever, andra hade kanske känslan att de inte ville fortsätta?
SvaraRaderaAtt hålla alla elevers motivation uppe anser jag vara något som är svårt i dagens stora klasser. Hur ska vi få alla elever motiverade och att de känner nytta i det arbete de utför?
Ska vi tillåta alla elever jobba inom olika arbetsområden, hålla oss inom vissa ramar? Det finns massvis med frågetecken inom detta område.
Har ni några tips och ideér om hur vi kan få så många elever som möjligt motiverade under samma lektion?
Det här med motivation anser även jag kan vara en utmaning i vår framtida undervisning. Av egna erfarenheter känns det som att det i varje klass, vid varje lektion, alltid finns någon som inte är motiverad och inte vill göra det som ska göras. Jag vet inte om jag har några direkta tips och idéer för ur man ska få så många som möjligt motiverade under samma lektion, men kanske handlar det även här om delaktighet och inkludering? Att eleverna får vara med och planera vad som ska göras under lektionerna och vad man ska arbeta kring? Kanske köra olika temaveckor där man jobbar kring elevernas intressen? Alla elever har ju inte samma intressen och kanske tycker någon "arbetsvecka" blir jättetråkig men då kanske man kan motivera dem med att deras intresse också kommer arbetas med längre fram.
RaderaJag tycker att er definition av en bra ledare stämmer överens med min egen definition och där rimmar bra med Sundhages taktik att bjuda in eleverna och låta de påverka vägen mot de uppsatta målen. Att bjuda in elevinflytande i klassrummet tror jag skapar en bra relation med eleverna, de får känna sig delaktiga och lära sig att ta eget ansvar. Jag tror också att många tänker att elever i de lägre åldrarna är lite för små men jag tror att det som krävs är att förenkla och anpassa det efter de små. Om man tex. konkretiserar läroplanen och målen så kan nog många lättare förstå vad det är som ska uppnås och på det sätter vara en del i planeringen över vägen att nå målen. Så där tror jag bara det handlar om att förenkla det så ska nog även de små kunna vara delaktiga.
SvaraRaderaAtt bygga en bra relation till sina elever är ju såklart viktigt, men det måste också finnas en tydlig gräns på hur nära man kan bli så det inte blir mer som en kompisrelation där elevinflytande tas för givet i allt, då tar nog eleverna över. Det märkte jag under min senaste VFU då en resurs i klassen var som en mamma för flera elever och många gånger upplevde jag det som att vissa elever "körde" med henne, utnyttjade henne. Resursen hade inte dragit någon gräns och det verkade inte göra henne så mycket att de tyckte om henne som en mamma och visst, det är ju jättekul! Men, den här resursen hade alltid en lektion i veckan när klassen arbetade med pojken och tigern och då visades ingen respekt för henne. Ingen lyssnade och det var inte ordning nånstans. Många elever trodde att de kunde göra precis som de ville på dessa lektioner och det blev ju bara kaos. Så där ledde resursens relation till många elever till att de tog för givet att de kunde delta hur de ville under just hennes lektioner.
Men jag tror absolut på att bjuda in till elevinflytande! Det har ju enligt skolverket visat sig motivera många elever och många känner just det här ansvarstagandet och det tycker jag är positivt och bör införas redan tidigt i skolan och låta elevernas inflytande växa och växa med tiden.
Jag tror precis som du på att förenkla det som står i läroplanen och visa på för eleverna vart det är man är på väg. Jag vet att jag läste in någon av artiklarna i Skolverkets material om delaktighet och inflytande att elever får en bättre förståelse om läraren använder egna ord istället för meningar direkt ur LGR11. Det tror jag också är särskilt viktigt att tänka på för oss som jobbar med så unga elever, deras ordförråd är ännu inte så pass stort att de kanske förstår allt som står.
RaderaJag håller också helt klart med dig om det här med att man måste ha en tydlig gräns i relationen med sina elever. Annars blir det nog tyvärr väldigt lätt att det blir som du beskriver att det blev för resursläraren du mötte under din VFU. Dock tror jag också att det är viktigt att man inte endast intar rollen som lärare, att man bara ska lära ut till eleverna. Det är också viktigt att man visar på att man bryr sig om eleven och att man ändå är en vuxen som kan lyssna och trösta om något speciellt hänt, sen får det såklart inte bli en kompis- eller mammarelation. Som du säger är det viktigt med en tydlig gräns för hur relationen är.
Jag tror att det är som du skriver, Michaela, att man nog lätt ser eleverna som för "små" för att vara med och bestämma, och att det är därför elevinflytandet blir bortglömt i de yngre åldrarna. Om man som lärare bestämmer går det snabbt och lätt, och man vet säkert med sig att man kommer fram till målen man strävar mot. Detta är jag dock inte helt enig med, visst att det ibland kanske går snabbare om man som lärare agerar diktator och tar alla beslut själv, men det är ju på bekostnad av elevernas glädje och motivation. Precis som Sandra också tog upp i sin kommentar, så stod det mycket i texterna från Skolverkets modul om elevers delaktighet och inflytande i undervisningen att om eleverna får vara med och bestämma kring sin undervisning så gynnar det deras motivation, lärande och även deras hälsa. Att låta eleverna vara med och ta beslut hjälper dem ju också att utvecklas till demokratiska och ansvarstagande individer, som är en del av vårt uppdrag enligt läroplanen.
SvaraRaderaAtt våra elever är så unga tror jag inte är något hinder för att låta dem vara med och ha inflytande, det handlar precis som så mycket annat om att vi som lärare bara behöver anpassa undervisningen efter våra elever. I slutet av min VFU påbörjade klassen ett arbete om rymden, och min LLU gav eleverna inflytande över vad som skulle läras genom att fråga dem vad de redan visste om rymden, och vad de var intresserade av att lära sig mer om. När det var redovisning av läsläxor så var ofta en del av redovisningen att eleverna skulle skriva en sammanfattning av det lästa kapitlet, men en vecka frågade eleverna om man inte kunde göra redovisningen på ett annat sätt, exempelvis genom drama. Jag fick tyvärr inte vara med och se hur det genomfördes, men min LLU planerade att eleverna den kommande veckan skulle få välja om de ville dramatisera en del av kapitlet de hade haft i läxa eller skriva en sammanfattning. Detta fick mig att se att elevinflytande med elever på lågstadiet är långt ifrån omöjligt, och jag tror verkligen att det är något som får eleverna att växa och att tycka att skolan är rolig istället för att den bara är fylld med måsten.
Kloka tankar! Jag tänker nog lite som dig i detta, absolut går planeringen snabbare och man vet nästan helt hundra att man når målen om läraren får planera själv, men vad har eleverna för glädje av det? Jag tror många lärare kanske väljer bort elevinflytande för att de tycker att det tar för lång tid att få klart planering etc. om man även ska kolla med eleverna vad de tycker och tänker. Jag läste ett bra stycke i skolverkets material om delaktighet och inflytande, det stod "Lärar och elever bör dela på makten då man värdesätter olika kunskaper, förmågor och kompetenser" (Att utgå från elevers tankar, frågor och erfarenheter 2016, s.5). Alltså bör eleverna få vara med och ta beslut om hur undervisningen ska gå till.
RaderaJag tror precis som du att eleverna aldrig är "för små" för att vara med och bestämma, i många fall tror jag att vi underskattar eleverna och deras kompetenser. Såklart kan de komma med en åsikt om vad de skulle vilja arbeta kring eller hur de skulle vilja att undervisningen är uppbyggd. Vad kul att du fått se lite av elevinflytande under din VFU. Jag skrev ju i inlägget att jag inte sett så mycket men efter Fridas inlägg börja jag fundera på om inte eleverna fick ett ganska stort inflytande ändå fast att det inte syntes så tydligt...
Under min VFU, så såg jag inte mycket av elevinflytande i undervisningen heller. De hade ett klassråd och ett elevråd och då var det två elever som läraren hade bestämt som var med och det handlade oftast om ett visst ämne, denna gång var det om skolgården. Kanske hade eleverna fått vara med och bestämma innan jag började på min VFU-period, men så som jag uppfattade det så var det inget elevinflytande i undervisningen. Kan det vara svårt att ge eleverna inflytande om många i klassen behöver en viss struktur och regler och inte klarar av förändringar eller att göra egna val?
SvaraRaderaEn anledning till att det är svårt att låta eleverna få mer inflytande i undervisningen kan ju vara att det är mycket som läraren ska hinna med på sidan av själva undervisningen, känner sig stressad och tycker det är enklare att planera själv, man kör på med sina vanliga undervisningsrutiner och metoder. Det är bara en tanke jag har. Sedan kan man fundera på som menas med elevinflytande, i Lgr 11 står det att läraren ska ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” (s.15). Om vi säger elever i en etta, vilket inflytande i undervisningen kan vi ge dem när det gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll? Eleverna tycker säkert det är roligt om de får välja vilka djur eller länder vi ska skriva/läsa om. Att få välja en högläsningsbok. Eleverna kan ha inflytande över sin kunskapsutveckling tillsammans med läraren och samtidigt lära sig att ta ansvar över sin kunskapsutveckling.
//Jenny Eriksson
Jag tror lite som det som du skriver att läraren tycker att det blir smidigast och går enklast/snabbast om hen själv får planera undervisningen. Man har ju under sin VFU också sett hur knapp tiden är till allt som hör läraryrket till. Men att läraren alltid bestämmer blir ju, som Sofia skriver, en bekostnad på elevernas glädje och motivation till skolan. Jag tror att det är viktigt, som det står i flera böcker och i skolverkets material att man skapar en dialog med klassen. Att läraren också har koll på vad eleverna har för intressen och vad de anser är intressant och vill lära mer om. Kanske kan man under klassråd berätta för eleverna vad kommande moment i de olika ämnena ska beröra och eleverna kan få komma med förslag på hur man kan arbeta då?
RaderaDe förslag på inflytande som du ger tycker jag är jättebra idéer på hur man kan få eleverna inkluderade i planeringen av undervisning!
Under senaste VFU-perioden var jag i en 3:a och där upplevde jag att såg en hel del elevinflytande, men precis som Frida skriver så var det nog så att även dessa elever inte uppfattade det som att de fick ha inflytande och vara delaktiga i utformandet av undervisningen. Just på grund av det tänker inte jag att svårigheten ligger i att få eleverna delaktiga, utan snarare hur man ska få de att förstå att de faktiskt är delaktiga. Precis som flera varit inne på här så tror även jag att man med yngre elever får försöka ta ner det på deras nivå och prata med dem om att de ska vara delaktiga och synliggöra det på ett helt annat sätt än vad man gör med äldre elever. Man kanske måste påpeka tydligare för eleverna att ”Här ska ni få vara med och påverka hur vi ska lägga upp arbetet…” men att elevinflytandet också sker regelbundet och inte blir något som händer någon gång ibland, utan att eleverna alltid ska känna sig delaktiga i utformandet av undervisningen.
SvaraRaderaNär jag gick i grundskolan hade vi ”eget arbete” på planeringen, det tänker jag kan vara ett ganska bra sätt för eleverna att få mer inflytande i undervisningen eftersom att de är de själva som bestämmer hur de vill lägga upp sitt arbete varje dag. Det blir också väldigt synligt för eleverna att det är de som ”bestämmer” hur arbetet genomförs. Vi skulle t.ex. räkna ett visst antal mattetal per vecka men det var upp till oss själva hur vi gjorde det, om vi ville dela upp det på flera dagar eller räkna allt på en gång. Österlind skriver också om eget arbete i ”Lärare som ledare” och påpekar då också att, i sådan situation blir lärarens roll som ledare viktig. Det blir läraren som har det omfattande ansvaret för t.ex. elevernas lärande och den övergripande planeringen, men det blir ändå eleverna som får lära sig att ta eget ansvar för sitt lärande och bestämma när (och i viss mån hur) de ska arbeta med ett visst ämne. Jag tror också att det är en arbetsform som kanske kan höja motivationen hos vissa elever. Österlind ger exempel på elever som inte väljer att t.ex. jobba matte det första de gör på morgonen för att de inte orkar det, utan de väljer att lägga in det senare på dagen. Andra kanske gör tvärtom för att de vill göra en viss uppgift på morgonen när de fortfarande är pigga. Jag tänker att det kanske kan vara en motivationshöjare för vissa elever att få välja, och lägga upp sin planering som man själv vill ha den?
Som du skriver och som flera andra redan varit inne på så tror jag också att det handlar om att synliggöra elevernas inflytande. I de yngre åldrarna sker det kanske mer omedvetet. Jag tror dock också som jag skrivit tidigare att det är viktigt att eleverna får känna att de har en inverkan på undervisningen och planeringen av den. Att man visar på målen, tydliggör dem och låter eleverna komma med förslag på hur man skulle kunna jobba. Jag tror ju att våra yngre elever har en hel del spännande idéer att komma med!
RaderaDet du nämner om eget arbete hade vi också i skolan, jag minns att jag tyckte det var jättebra! Läraren hade då satt upp mål inom varje ämne, ex hur många sidor man skulle läsa i sin bänkbok, hur många tal man skulle räkna etc. Denna arbetsform låter ju verkligen eleverna få ett inflytande över sitt lärande och de får även lära att ta ansvar. Jag tror absolut det är en motivationshöjare för de flesta elever att få lägga upp och planera sin egen arbetsgång. Men kanske måste också läraren då vara med och ge vissa riktlinjer?
Jag hänger på i eran diskussion. Det brister nog lite allmänt bland många klasser med elevinflytande. Jag har arbetat en del i mellanstadiet där eleverna lade vikt på klassrummens utseende, toaletter, rastaktiviteter m.m. De visade inte något större intresse i att påverka utformningen av undervisningen. Detta kanske pga de inte känner att de har något att säga till om, att allt är bestämt på förhand. Som pedagog är det nog av stor vikt av att man verkligen involverar eleverna i planeringen av undervisningen och även av vardagen. I bland genom att t.ex låta dem välja par/grupp/enskilt arbete, speciellt vid de tillfällen man har tillgång till grupprum. Vissa kanske väljer enskilt arbete, andra par. Det behöver inte vara några specifika uppgifter, skulle kunna vara matteboken eller egen läsning där de får arbeta i en form som passar individen bäst för stunden. Rutiner behövs ju arbetas fram så att de är medvetna om hur de olika momeneten ska utföras. Man skulle även kunna individanpassa momenten kring redovisningen. Men det är ju förståss av vikt att hålla koll på att elever varierar arbetsätten och konstelationerna.
SvaraRaderaPia Sundhages tankar var intressanta, tar med mig en del till både klassrummen och fotbollsträningarna. Tänker bland annat på att fokusera på det positiva och att lära sig av det. Men också att coacha varandra, vi är alla kunniga och ofta inom olika intressen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaVilken bra idé att ha lektioner där eleverna själva får välja hur de ska arbeta! Men det är nog bra att ha lite riktlinjer även där. Jag tänker mest på fall några elever exempelvis alltid väljer att jobba i par med sin bästa kompis, då kanske det inte blir mycket till arbete gjort under lektionstiden? Det är nog också viktigt att man påpekar för eleverna att man bör variera sättet man arbetar på, att man inte alltid kan arbeta exempelvis i par med sin bästis. Eleverna måste få prova på olika arbetssätt. I annat fall är det ett väldigt bra sätt att få eleverna inkluderade och delaktiga i undervisningen, med bra rutiner som du skriver lär det fungera.
RaderaTyckte verkligen Pia Sundhage var en riktigt förebild när det gäller att vara en god ledare! :)
Tack Michaela för ett intressant inlägg!
SvaraRaderaPia Sundhage tror jag kan vara ett bra exempel på en mycket bra ledare. Hon verkar inte vara rädd för att vara sig själv och köra på med det som hon anser är bra metoder. Hon vågar lita på sig själv och sina spelare. Det anser jag är en stor del i att vara en ledare, att släppa in de andra i gruppen för att alla ska få komma till tals. Alla ska känna att de är delaktiga och lika mycket värda som den andra. Förmodligen har det bidragit mycket till att Pia har lett sina lag till storheter.
När det kommer till klassrummet tror jag att Pia är en bra förebild, i alla fall det som jag har sett och hört. Läraren måste tro på sig själv, ha tillit till sina förmågor. Har hen inte det tror jag inte att eleverna har så lätt att känna tillit till sig själva, sina klasskompisar och det som de förväntas arbeta med. Därför tror jag att det är av största vikt att arbeta med respekt, tolerans och trygghet i klassrummet, varje dag. Värdegrunden i läroplanen uttrycker att detta ska speglas i undervisningen, men jag tror att det finns så mycket annat ämnesmässigt så att värdegrundsarbetet faller i skymundan. När eleverna ser möjligheterna och det fantastiska i att lita till sig själva, lyssna till andra och känna sig trygga tror jag att de är på god väg mot ett tillåtande klassrumsklimat. Ett sådant klimat främjar lärande.
/Rebecca, Nyköping
Visst är väl Sundhage ett mycket bra exempel på en bra ledare. Jag blev väldigt inspirerad av "intervjun" med henne och tyckte att hon kom med mycket goda råd och tankar.
RaderaVi lärare ska ju vara en förebild för våra elever och vi måste då, precis som du skriver, visa tro till oss själva och eleverna, visa respekt, tolerans och även visa att skolan är ett ställe att lära på, där det är okej att göra misstag. Om vi lärare exempelvis inte skulle känna oss bekväma i vår ledarroll skulle detta spegla av sig på eleverna med en gång och jag tror inte alls det skulle hjälpa dem framåt i sitt lärande.
Intressant avslutande reflektion! Jag tror precis som du skriver att det säkerligen kan bero på att lärare anser att eleverna är "för små" för att kunna vara med och bestämma. Jag kan också tänka mig att lärare kanske inte är alltför bekväma med att låta eleverna vara med och bestämda och kanske är osäkra på vad eleverna faktiskt kan få vara med och bestämma. När jag själv tänker på att arbeta med reellt elevinflytande så menar jag att det är oerhört viktigt att skapa ett klimat där man öppet kan diskutera sådana här saker. Jag tänker att man kanske skulle kunna använda sig av cirkeldiagram där man tillsammans med eleverna kan gå igenom vad dom själva kan vara med och bestämma samt påverka, vad man kan bestämma tillsammans och det som endast läraren kan bestämma. Min LLU arbetade en del med elevinflytande, iallafall när det gäller bedömning. Hon visade alltid tydligt på det centrala innehållet i LGR11 för eleverna. Inför nationella proven som de hade nu i trean så gick hon även igenom bedömningsmaterialet för eleverna och lät eleverna själva få bedöma exempeltexterna som fanns i materialet utifrån bedömningskriterierna. Efter att de hade gjort detta i helklass så fick eleverna göra samma sak med sina egna texter dom skrivit till ett gammalt nationellt prov. Det visade sig att eleverna är oerhört duktiga på att bedöma andras texter! Dessutom så vart ju eleverna nu mer medvetna av vad man som lärare kollar på. Jag tror också på att ha tydliga mål som du och alla de flesta här har nämnt och som dom nämner i alla de föreläsningar vi tittat på! :)
SvaraRaderaJag tror som du att lärarna kanske inte är så bekväma i att låta eleverna ha ett allt för stort inflytande. Jag tror också att det kan handla om det som Sofia tog upp i tidigare kommentar att lärarna anser att "det tar för lång tid" att låta eleverna vara med och bestämma. Man vill göra på sitt sätt för att det går snabbast och smidigast.
RaderaJag tror också precis som du att det är viktigt att man skapar ett öppet klimat i klassrummet där man kan diskutera saker likt dessa, bra förslag med cirkeldiagram. Kanske kan man också, som jag också nämnt tidigare, under ett klassråd gå igenom vilka områden som ska arbetas med i respektive ämne framöver och låta eleverna komma med förslag på arbetssätt? För som det står i skolverkets material om delaktighet och inflytande främjar ju elevinflytande elevernas eget ansvar och lusten att lära, det bidrar förmodligen även till större motivation hos eleverna.
Kul att läsa om hur din handledare jobbade med de nationella proven! Det är ju ett jättebra sätt att få eleverna delaktiga och de får även ett ansvar.
Intressant text! Jag reagerade faktiskt på exakt samma sak när jag läste om elevinflytande i texten ”Skolverkets material om delaktighet och inflytande”. Jag har själv, precis som dig, inte sett mycket av elevinflytande i min VFU-klass. I teorin håller jag helt och hållet med om att det skulle gynna eleverna fruktansvärt mycket att få vara med och bestämma i undervisningen. Om jag dock skulle omsätta detta i praktiken, tror jag, att det kan bli desto svårare. En klass med 20 elever har troligtvis 20 viljor och 20 olika intressen. Man skulle visserligen kunna dela in att vissa elever bestämmer den ena veckan och andra den andra, men vad skulle det göra med elevernas motivation? Att veta att det är klasskamratens motorsportsintresse som styr undervisningen den här veckan, tror jag inte gynnar eleven med hästintresset. Att däremot lära känna och skapa en relation till eleverna, så att jag som ledare kan gestalta undervisningen efter elevernas intresse kan påverka klassrumsmiljön och elevernas utveckling i desto positivare riktning. Att låta eleverna få vara med och bestämma i den mån det går, tycker jag såklart är väldigt viktigt. Min poäng är dock att det måste vara saker som eleverna faktiskt kan påverka och inte något de tror att de kan påverka, och sedan blir det inte som de har bestämt ändå.
SvaraRaderaMycket intressant inlägg och många intressanta kommentarer som jag ibland håller med och ibland inte.
RaderaJag håller med dig här Paula, mycket svårt att låta alla elever få lika mycket inflytande i undervisningen. Vad gör det med motiveringen? Alla har inte samma intressen och alla har inte utvecklat förmågan att bestämma över så mycket när de är 7-9 år.
Jag är ganska säker på att vi som lågstadielärare behöver förbereda eleverna på att bestämma men vi kan inte låta dem bestämma om för mycket då de inte har den förmågan än. a vi behöver göra dem delaktiga i sitt eget lärande och successivt förbereda dem för världen. Jag tror dock att barn behöver få vara barn och de måste få vara bekymmerslösa och inte för ansvarstagande. Att skapa en relation till eleverna är viktigt och att vara ledare och lärare är att hjälpa dem ta beslut och ta beslut åt dem. Demokrati är vad vi har i Sverige, vi får hjälpa till att välja de som ska styra vårt land, inte hur de styr det.
Intressant diskussion! Det här med att skapa goda relationer till eleverna känns verkligen som nyckeln till ALLT! Har inte lärare och elev en god relation kommer ingen part att lyckas något vidare med någonting. Eleven ser ingen anledning till att göra det som läraren säger om inte läraren har visat engagemang för eleven - det finns ingen tillit, finns det ingen tillit finns ingen respekt och finns ingen respekt finns det inga skyldigheter. Det största och första läraren kan göra är att bygga upp relationer med varje elev för att försäkra sig om att den undervisning hen tänker bedriva kommer att nå fram till och engagera varenda en av dem.
SvaraRaderaDet här med elevinflytande i klassrummet är också en intressant diskussion. Jag förstår att många under sin VFU har erfarit stor brist på elevers delaktighet och inflytande och det har jag med! Jag fick till och med beröm av min LLU för att jag "vågade låta eleverna styra upplägget" på en av mina lektioner. Just det ordet "vågade" ger oss en ledtråd till att det förmodligen är en osäkerhet och rädsla som ligger bakom varför eleverna inte har inflytande i sin undervisning. Frågan är för vad... är det rädsla för kaos? Rädsla för att saker inte blir gjorda? Rädsla för att falla utanför läroplanens ramar? Om det är någon gång vi skall börja möta vår rädsla så är det väl nu (med tanke på vad som sker i vårt samhälle och världen i skrivande stund), människans rädsla för det som är främmande hämmar utvecklingen och det ju precis det vi inte skall göra med våra elever, de ska inte hämmas de ska främjas.
Ja det låter som en bra definition av hur en bra ledare ska vara, alltså hur en bra lärare ska vara. Lärarskap och ledarskap behöver gå hand i hand för att undervisningen ska bli den bästa för eleverna tror jag. I boken, Lärare som ledare tar en av författarna upp en enkel defintion av hur dessa begrepp kan användas för att nå ett gott klassklimat och lärande. Jag tror på att läraren behöver vara positiv, en god förebild, vara lyhörd och planera sin verksamhet. Sen är det viktigt med ett tryggt klimat i klassen där eleverna vågar säga vad de tycker och tänker, samt att eleverna själva får leda i olika sammanhang i klassen. Där de får vara med och påverka i skolan och komma med ideér och känna sig delaktika. När eleverna får ta ansvar för sitt skolarbete och känna ansvar för att till exempelt skolarbeten ska bli bra. Helt enkelt ett demokratisk klimat i klassen, där läraren stöttar eleverna till att ta eget ansvar och bli ledare över sin egen kunskap. Som ni skriver är det nog många lärare som inte "vågar" låta eleverna arbeta under eget ansvar. Det är synd för det kan fungera med individuella planerigar där eleverna tar ansvar för sitt lärande. I min klass har tjugo elever individuella planeringar, och visst kräver det mycket av mig som lärare att varje vecka följa upp planeringen och sätta upp nya kunskapsmål tillsammans med den enskilda eleven, men det är det värt. Läraren ska finnas där och stötta upp eleverna så de klarar av att planera sina skolarbeten, påbörja dem och slutföra dem och känna sig nöjda över vad de lärt. Vissa elever behöver en annan planering och kanske mer hjälp att veta vad hen ska göra och då får vi anpassa det, så att eleven lyckas på bästa sätt. Läraren får inte underskatta eleverna och tro att de inte ska lyckas, utan finnas där och stötta upp så att alla lyckas.
SvaraRaderaJag fastande också i Sundhages tankar. Inspirerande! Jag tror att vi kan omvandla en del av det till skolan. Jag gillar det att man ska se det positiva och tror på att fokusera mera på det. Alla har ju något positivt som vi kan lyfta och det tror jag stärker alla elever.
SvaraRaderaFör att gå till frågan om delaktighet och elevinflytande så inser jag ju att vi faktiskt arbetade en del med det på min VFU i en klass 1. Det talades en del om hur eleverna skulle ha ett inflytande och det kan ju göras på olika sätt trots att eleverna är små. I klassen där jag var hade de en låda där man fick lägga sina önskemål. Sedan tittade man på det tillsammans och diskuterade om det var något man kunde göra tillsammans. Någon önskade resor till nöjesfält och då förklarade lärarna att det kan vara något man kan samla pengar till och kanske åka om några år. Jag hade idrott med eleverna och då önskade de aktiviteter. Jag gick igenom aktiviteterna tillsammans med eleverna och vi gjorde en enkel lektionsplanering tillsammans, sedan fick de vara med och leda lektionen. Ett mycket bra sätt till elevinflytande tycker jag.
Det skulle ju kunna omformas i lite enklare slag, som några av er också beskriver. Kanske kan eleverna vara med och bestämma utformningen på ett tema eller önska inslag som man får rösta om. Ibland kan ju ett enkelt moment som "elevens val" innefatta ett visst elevinflytande. Läraren bestämmer några uppgifter som passar och styr på så sätt eleverna till viss del, sedan får eleverna bestämma vad de vill göra/arbeta med på lektionspasset elevens val. Jag tror som några av er skrivit, att det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i undervisningen. Jag tror också att det är viktigt att läraren styr vad eleverna ska lära sig till viss del. Vi har ju ändå en del mål at nå. I Lärare som ledare-I och utanför klassrummet så står det en del om eget arbeta, vilket jag känner att jag halkar in lite på. Här står just om att öka elevernas motivation genom ett ökat inflytande och viss valfrihet, men samtidigt behöver ju eleverna bli ledda för att nå sina mål. Det kan då snarare handla om att välja innehåll och svårighet efter sin ambitionsnivå, kanske en bok man ska läsa vid tyst läsning.
Tycker det låter härligt med tjugo individuella planeringar som du beskriver Anna, det måste ju kännas väldigt bra för eleverna också. Det skulle vara intressant att höra om du tycker att det sparar dig tid i slutänden ändå, då du har så bra koll på eleverna och deras kunskapsnivå. Det känns som om mycket av arbetet är gjort då, trots att det kanske tar mycket tid varje vecka:)
Nu vill jag vara jobbig och vända på steken. Vi utgår ifrån att alla elever kan och vill ta ansvar och att de vill ha flexibilitet och kunna ta egna initiativ. Men med tanke på att alla elever ska inkluderas i undervisningen måste vi tänka på att det faktiskt finns de som behöver en mycket tydlig struktur, de som behöver veta exakt hur uppgiften ska utföras punkt för punkt. Situationer med för högt ställda krav eller för många valmöjligheter gör många elever oroliga och stressade. För att undvika ett sammanbrott behöver man ibland minska valmöjligheterna för vissa elever, här gäller det att justera förväntningarna på eleven efter vad eleven klarar av, och sedan öva och successivt höja kraven. (Barn som bråkar, Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman)
SvaraRaderaHur definierar man ordet elevinflytande?
Med elevinflytande menas att elevers tankar, åsikter och handlingar ges betydelse och att eleverna får möjlighet att påverka. Det betyder inte att lärarna i skolan ska abdikera från sin roll som ledare och sitt ansvar. Elevinflytande förknippas med individualisering och en uppfattning om att maximalt inflytande innebär maximal anpassning till individens behov. Men det är viktigt att komma ihåg att en individs inflytande och val påverkar andra individers möjligheter att göra val. Ser man det från den vinkeln finns risken att undervisningen anpassas och individualiseras utifrån dem som hörs och har viljan att agera för inflytande, medan de andra eleverna kommer i skymundan.
Elevinflytande hänger också ihop med många av styrdokumentens mål. Själva grundidén med skolan i vårt samhälle är de demokratiska värderingarna och att eleverna ska bli aktiva medborgare, men en förutsättning för det är att eleverna upplever att de kan påverka sitt skolarbete och sin skolmiljö. Men här blir det konflikt mellan individen och gruppen. Samtidigt som läroplanen och ämnesplaner framhäver demokratiskt tänkande och demokratiska förhållningssätt, så ska vi anpassa undervisningen efter individens. Konflikter är en viktig del av demokratin. Ifrågasättande och kritisk utvärdering av normer som vi tar för givna, är lika viktiga delar av den demokratiska processen som diskussioner och majoritetsbeslut.
Jag vill avsluta med…
Vi fattar beslut tillsammans och sedan är vi lojala mot fattade beslut. När vi har haft uppe saker på elevråd, skolråd eller atp gäller det att följa de demokratiskt fattade besluten. Om vi vuxna anstränger oss och engagerar oss och lever som vi lär ger det positiva av speglingar hos eleverna. (Lärare som ledare, Gabriella Ekström Filipsson, s.319)
1984 var jag 10 år. Gissa vem som var min idol... Hon som klämde in straffen mot England och gav Sverige segern, Pia Sundhage! Jag tränade fotboll under många år och tyckte att det var riktigt kul men samtidigt visste jag att jag aldrig skulle kunna bli en stjärna. Det som gjorde att jag fortsatte var den coachande tränaren. Han intalade mig att en stjärna gör inget lag utan att alla typer av spelare behövs. Spelet bygger på slitvargarna som läser spelet och lägger de perfekta passningarna. Som Sundhage säger: Vi måste bygga relationer som ledare och få med oss gänget. Det gäller att hitta de positiva situationerna och sätta ord på det som är bra. Istället för att be samma elev att sätta sig hundra gånger, beröm de gånger eleven faktiskt sitter still.
RaderaJag håller med dig Rebecca att Pia Sundhage är en väldigt bra förebild eftersom det är enormt viktig att ledaren ska ha självförtroende, det vill säga att läraren ska tro på sig själv för att kunna öka elevernas självförtroende och därmed tror på sina lärare. Självförtroende, respekt och trygghet är tre väldigt viktiga begrepp, det vill säga att läraren ska ha självföretroende, respekt ska finnas i klassrummet och eleverna ska känna sig trygga. Med hjälp av de föregående begreppen blir det lättare för eleverna att kunna utveckla sig på bästa möjliga sätt.
SvaraRaderaHej! Bra tankar om ledarskap och funderingar om demokrati och elevbestämmande. Jag håller med om det som framkommer i ditt inlägg om att en lärare behöver ha en relation till sina elever och sätta upp mål för vart vi vill komma. Ett mål i detta fallet skulle kunna vara att eleverna skall få vara med och bestämma om hur en del av undervisningen skulle kunna utformas. I skollag och läroplan så framkommer det att elever inflyttande skall öka med åren i skolan, allteftersom de kan ta mer eget ansvar och får mer kapacitet att delta i och fatta beslut tillsammans. Men vi måste ju börja tidigt med att eleverna får lära sig vad demokrati är, att det är viktigt att få uttrycka sin åsikt, men samtidigt behöver man fundera på varför man har den åsikten och varför just mitt förslag är bra. Det handlar lika mycket om att få säga sin åsikt som att motivera varför andra borde välja mitt förslag eller hålla med mig. Kanske har vi i skolan virdit till vad elevbestämmande egentligen handlar om och är rädda för att släppa in barnen och låta dem "ändra och förstöra" min planering. Jag tycker att det skulle vara spännande att se vad som hände om man lär eleverna fundera kring hur lär jag mig bäst? varför? Hur skulle vi kunna göra nu när vi skall lära oss om tex. ekosystem. Skall vi titta på en film, läsa texter, gå på studoebesök... Hur skall vi visa vad vi lär oss, skall vi rita en bild, skriva en text, göra en film, osv. Kanske kan olika elever göra på olika sätt? Detta behöver ju yngre elever mycket stöd i men jag tror att en elev som släpst in tidigt i sin egen undervisning kommer att se poängen och meningen i att få bestämma mer allteftersom han/hon blir äldre och kan göra liknande fundering och påverka undervisningen.
SvaraRaderaSamtidigt är relationen mellan eleve och lärare samt eleverna emellan en viktig grund för att känna sig trygg i att utrycka min åsikt. Jag som lärare behöver skapa ett klimat tillsammans med eleverna där allas åsikter och tankar är tilllåtna och att varje elev skall känna att de har rätt att fundera och tänka till utan rädsla för att inte bli accepterad eller utskrattad av gruppen. Utan för skolan så kommer de att möta andra åsikter och få motstånd. Det är samtidigt viktigt att de får formas och lära sig att allas åsikter får finnas, men det är viktigt att du vet vad du tycker, att du kan motivera det och att ibland kan andras åsikter vara bra för att de kanske ger dig nya perspektiv och ger dig möjlighet att delvis eller helt ändra eller justera din åsikt.
Jag håller med om att Pia Sundhage är en karismatisk person med ett tydligt ledarskap. Hon har mycket tänkvärt att berätta om sin tid som fotbollsspelare och lagledare. Hon har nog mycket del i att damfotbollen ser ut som den gör idag, att den har fått en högre status i sportsammanhang.Ledaregenskaper kan omvandlas och användas överallt även i skolan, klassen kan ses som ett lag där alla spelare är beroende av varandras prestationer för att nå målet.
SvaraRaderaMin LLU arbetade mycket med elevinflytande och delaktighet för att få eleverna att ta ansvar för sin egen kunskapsinhämtning. Det förbättrar klassrumsklimatet om eleverna vet målet och hur de ska ta sig dit under lektionerna. Läraren visade ett tydligt ledarskap och hade ett självförtroende i det hon gjorde och det kan liknas vid hur Pia Sundhage presenterades i inslaget.
Precis som du skriver i inlägget om Sundhage kan mycket i ett gott ledarskap ligga i att bygga relationer men min tanke när jag läste var att det måste ändå vara en tydlig gräns mellan lärare och eleverna. Genom att bygga relationer kan det också växa fram en trygghet vilket kan göra att elever vågar visa framfötter för att vara delaktiga i sin undervisning men om man inte skapar en tydlig ”gräns” kan eleverna gör så att läraren tappar kontrollen över undervisningen. Det är ju trots allt läraren som har ansvaret för att utbildningen ska vara fungerande, givande och lärorik.
SvaraRaderaIntressant det som du skriver om elevinflytande i lägre åldrar. Jag har ingen erfarenhet till det yngre åldrarna på lågstadiet men under min VFU period i en årskurs 5:a upplevde jag en del elevinflytande. Vissa saker av större karaktär och andra saker av lite mindre karaktär. Vissa saker som eleverna hade ett brinnande intresse för och andra saker som inte var givande för deras intresse men läraren gav eleverna inflytandet i olika sammanhang.
Jättebra skrivet och intressanta tankar. Jag tänker att; kanske har inte ålder något med inflytandet på utbildningen att göra. Kanske kan det påverka hur mycket eleven har inflytande på utbildningen men jag tror att alla elever i alla åldrar kan tycka, tänka och känna vad som känns bäst i utbildningen. Det kan ju vara på vilket sätt de ska lära sig något. Till exempel att lära sig vattnets kretslopp genom en låt istället för att kolla på film eller läsa i NO-boken. Att komma med förslag på hur de ska lära sig. Även om inte deras förslag går igenom är det fortfarande viktigt att eleverna ska få chansen att få komma med förslag och dela med sig av sina åsikter. Att eleverna känner att man lyssnar på deras tankar är också viktigt och en stor del av demokratin i klassrummet tänker jag. och det är ju som du skriver att en god ledare är bland annat en person som är tydlig och uppmärksam, lyssnar till andras tankar och åsikter, är öppen, ärlig. Läraren ska vara allt det där mot sina kollegor samt sina elever. För att vara en bra förebild tänker jag. Är läraren en bra ledare lär sig nog eleverna att vara det också i till exempel gruppuppgifter.
SvaraRaderaIntressanta inlägg och precis som Mickaela fastnade även jag för Sundhage. Hon har en positiv inställning och attityd och verkar lyckas i sitt ledarskap. Ibland tänker jag dock att det finns viktiga skillnader mellan idrottens värld och skolans värld. I tex fotboll, som är en lagsport, talas det mycket om laget och att alla är en viktig del av helheten, precis som Annika skriver. Och de som gillar det har ju också valt sin sport just därför. I skolans värld kan det finnas ett helt gäng som är mycket förtjusta i att arbeta för laget men också väldigt tydliga individualister (lite som en tennisspelare i ett fotbollslag). I idrottens värld premieras också tävlingsanda ( på olika sätt men nästan ändå alltid) men i skolans värld finns det barn som helt saknar den typen av drivkraft. Det är med andra ord mycket svårare med både elevinflytande och motivation i skolans värld. Men lyckas man med elevinflytande lyckas man också ofta med motivationen, tror jag. Jag tror liksom i stort sett alla ovanstående skribenter att elevinflytande bara är av godo och även att det är bra att börja tidigt. Det kan dock ställa stora krav på läraren. Eleverna måste ges tid att lära sig också elevinflytande. Det blir därför nästan som ett ämne i sig och inte bara en metod. Men inte mindre viktigt för det! Elevinflytande är av vikt eftersom det innefattar att göra sin röst hörd, respektera majoriteten, komma fram till alternativa kompromissförslag och följa det överenskomna beslutet. Kort sagt färdigheter och förmågor som även behövs utanför skolan. Som lärare tror jag att man konkret i samband med alla större planeringar också bör försöka fundera på vilka delar av undervisningen som lämpar sig till ökat elevinflytande. Många gånger kan det ge viktiga lärdomar utöver den aspekten om elevinflytande. Om man som lärare i NO till exempel låter eleverna vara med och fundera på vilka laborationer som kan vara bra för att studera t ex ljudvibrationer är ju det också både ett syfte och mål i läroplanen ("träna i att genomföra systematiska undersökningar",Skolverket, Lgr11, s 127 ff). En "win win" med andra ord. I alla inläggen ovan har jag fått många goda tips om bra möjligheter till elevinflytande som jag ska försöka ta med mig. Sådana tips är värdefulla att dela med sig av även efter avslutad utbildning!
SvaraRadera