Demokrati
Humle menar att demokratifrågor i skolan gestaltas genom begrepp som delaktighet, inflytande, åsiktsfrihet, ömsesidig respekt, jämställdhet, jämlikhet, ansvar, skyldigheter och representativitet (Svensson, 2015). Enligt läroplanen ska undervisningen ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skolverket, 2016, s.7). En fråga som lyftes under våra gruppsamtal denna vecka var hur vi konkret kan göra demokratiska arbetssätt en del av undervisningen. Vi samtalade om vilka möjligheter eleverna egentligen har att påverka i klassråd. Vi kom fram till att det i viss mån finns en begränsning i vad som egentligen är möjligt att påverka. Detta kan bero på ramfaktorer så som ekonomi. För att förtydliga: Eleverna önskar mer fotbollar och två fotbollsmål men läraren förklarar att det inte finns någon möjlighet att köpa in detta. Vi samtalade om vikten att känna att man får vara delaktig i beslut. Vi resonerade kring vilka utmaningar beslutsfattande kan medföra. Ska majoriteten bestämma jämt? Får alla komma till tals under klassråd? Är det bättre med anonym röstning? Finns det andra sätt att organisera klassråden? Ska man rösta på enbart genomförbara förslag inom olika områden (exempelvis vad ska köpas in till rastboden)?Sokratiska samtal, som beskrevs i UR serien Jakten på det demokratiska klassrummet , var något vi diskuterade denna vecka. Vi fann arbetsmodellen mycket intressant och ett bra sätt att öva förmågorna att respektera andras åsikter, uttrycka åsikter och kritiskt granska. Serien innehåller fler videoklipp kring ämnet demokrati som skulle vara intressanta att återkomma till när tiden finns. Även i Skolverkets material om delaktighet och inflytande är något vi ser användbart i arbetet mot en mer demokratisk skola.
Kränkande behandling, diskriminering och mobbing
Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska ingen elev utsättas för diskriminering eller kränkande behandling (SFS 2010:800, 1 kap, 5§; SFS 2008:567, 2 kap 5§). Trots detta hade antalet anmälningar om kränkande behandling ökat under 2016 jämfört med samma period året innan (Skolinspektionen, 2016). Eek- Karlsson och Elmeroth beskriver i boken Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsarbete att "diskriminering föds ur föreställningar om vad som kan betraktas normalt." (s.125). De menar att det normkritiska perspektivet är en viktig del i arbetet mot diskriminering. Kanske kan en ökad medvetenhet om normer och värderingar vara en del av lösningen till en minskning i kränkande behandling, diskriminering och mobbing? Kan en skola där kränkande behandling, mobbing och diskriminering förekommer ses som demokratisk? Ekerwald och Säfström menar att man "i sina strävanden att göra skolan mer demokratisk måste göra något åt den mobbing som [...] förekommer [...]" (s.116).Artikeln Lärarnas kollegiala lojalitet hindrade nolltolerans mot mobbing väckte många tankar. I gruppen samtalade vi om egna erfarenheter av lärare som inte tagit i tu med vad som kan ses som kränkande behandling. Svar som "om du inte ger hen uppmärksamhet så slutar hen", "hen kanske är lite förtjust i dig" och "du behöver kanske inte vara där hen är". Artikeln belyser verkligen vikten av att granska de normer som finns bland lärare. Det är viktigt att reflektera över hur vi bemöter de elever som faktiskt anförtror sina problem till oss! Att de känner att vi värnar om deras välmående. Det finns nog få värre saker än att samla mod att berätta något jobbigt och mötas av en lärare som anser att man själv försatt sig i situationen som lett till utsatthet.
Mathilda Wirback
Karlskoga Lärcentrum
Intressant inlägg och verkligen mycket att fundera på.
SvaraRaderaSärskilt detta med att arbeta demokratiskt, som du skriver om och när jag läser i läroplanen och via andra diskussioner vi haft i kursen, handlar det ju om så mycket mer än att eleverna ska ha klassråd för att de ska få komma till tals. Det står så här i läroplanen
”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar” (Skolverket, 2011, s. 8).
Därför behöver vi få dem delaktiga i så mycket mer, men samtidigt kan det vara svårt som du skriver. Blir det rätt om det alltid är majoriteten som får bestämma, det kanske finns elever som alltid hamnar utanför delaktigheten eftersom de aldrig blir lyssnade på. Samtidigt kan det bli så att det alltid är de ”populära” som bestämmer eftersom de andra först tittar på hur de röstar och därför kan det säkert vara bra att har anonym röstning. Verkligen mycket att tänka på och anpassa utifrån eleverna som är i klassen.
Jag lockas mycket till det här med sokratiska samtal som du skriver om, både för att eleverna ska få vara delaktiga och få komma till tals. Det står i modulen om Delaktighet och inflytande att det krävs träning på att planera dessa samtal och att det kan underlätta om man diskuterar med sina kollegor under planering. Som tur är så finns det underlag för sokratiska samtal i den modulen som stöd och även fyra olika åldersrelaterade planeringar att utgå ifrån. Det största steget är nog att börja och det tar nog ett tag innan både lärare och elever kommer in i detta sätt att arbeta, men träning ger ju färdighet.
Tack för tillägget från läroplanen. Även jag lockas mycket av de sokratiska samtalen. Under min VFU arbetade de på ett liknande sätt med "dilemma samtal" på fritids. De satt i grupp och diskuterade ett dilemma som saknade "rätt" och "fel". Samtalen var strukturerade på ett liknande sätt, med fokus på att våga ompröva sina åsikter och ta del av andras. Det är något jag kommer ta med mig in i min undervisning. Som du skriver kan det nog ta en period att komma in i arbetet. Att vänja sig vid samtalets struktur.
Radera"Dilemma samtal" låter också intressant, tack för tipset!
RaderaJag håller verkligen med om att det med demokrati är ett svårt ämne. Hur mycket "bör" eleverna ha att säga till om? Som det du beskriver kan det ju finnas många faktorer som gör att eleverna inte alltid kan "bestämma". Jag tror nog att som du också nämner Camilla att anonym röstning kan vara till fördel då det kanske inte alltid är alla elever som vågar rösta efter egen vilja.
SvaraRaderaJag tänker också att det är viktigt att eleverna får ha inflytande även i undervisningen. Om möjligheten finns kan eleverna ibland få välja arbetssätt eller fokusområde, detta tror jag kan leda till ökad motivation och att det blir mer meningsfullt för eleverna?
Det du beskriver om kränkande behandling, mobbning och lärarnas inställning och attityd med sådana svar som "du behöver kanske inte vara där hen är" det svaret har man ju själv hört flera gånger. Det är oerhört viktigt att möta eleverna i deras känslor, känner sig eleven upprörd över en händelse kan ju inte jag som lärare lägga in egna värderingar och bestämma över hur eleven borde känna. Svåra ämnen som det inte känns som det finns några självklara svar på.
/ Malin O
RaderaHej Malin, det är superviktigt att eleverna också får möjlighet att få inflytande över undervisningen. Vi diskuterade detta i gruppen, hur man konkret skulle kunna organisera upp detta. Vi pratade om både omröstningar, helklassamtal, individuella samtal, Kahoot! och skriftliga förslag :) Håller med dig helt i din reflektion kring att inte lägga in några värderingar. Har stött på många barn som likt My i Wikströms bok som pekas ut som problemet även i situationer när det inte är det.
RaderaJa demokrati är ett svårt ämne, jag tror det är viktigt att man påvisar för eleverna att de har möjlighet att uttrycka åsikter och förslag (inom vissa ramar) men att det inte alltid blir som man önskar som ex, med inköpen. Kollar man på det så är det ju så samhället fungerar, vi är 10 miljoner invånare i Sverige, det skulle aldrig fungera om alla fick som de ville. Det är nog det viktigaste med demokratiska klassråd. Man har möjlighet att säga vad man tycker men i slutändan så ligger besluten på de som är högre uppsatta.
SvaraRaderaSom ni skrivit tidigare så tror jag med att det är viktigt att eleverna får vara med och ha inflytande i undervisningen. Ta till exempel arbetsområdet "skriva en faktatext" att man som lärare har en mall för vad som ska finnas med i en faktatext men att eleverna själva får välja vad de vill fördjupa sina kunskaper i. Vid ett arbetsområde kan de få bestämma själva om de vill arbeta i par, grupper eller enskilt beroende på vilken arbetsform just de gillar.
Hej Sara, vi diskuterade i liknande banor kring hur samhället ser ut. Tycker du gör en mycket klok och viktig reflektion där! Och det är som du skriver viktigt att eleverna är medvetna om detta.
RaderaMycket kloka ord! Vi har också diskuterat mycket gällande det demokratiska arbetet i skolan. Röstning är något som vi framförallt diskuterat väldigt mycket. Att rösta genom handuppräckning kom vi fram till är bra då eleverna får öva på att motivera och argumentera för sin sak. Samtidigt kom vi in på att elever många gånger röstar på det deras kompisar röstar på istället för det som dom faktiskt vill och att de finns de elever som inte vågar eller vill dela med sig av sina erfarenhet öppet inför alla. Då kom vi in på att rösta anonymt som du också tog upp i ditt blogginlägg, det är ju ett bra sätt att även låta de elever som annars inte vågar komma till tals och att de röstar på det dem själva vill och tycker. Men samtidigt förlorar man ju möjligheten till att låta dem få öva att argumentera för sin sak. Gällande att låta majoriteten få bestämma så anser jag att det är helt i lag med läroplanen. Där står det ju att vi ska fostra eleverna till demokratiska medborgare och i princip förbereda dem inför framtiden och det är ju faktiskt så samhället ser ut, precis som Sara ovanför skriver.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaHej Elinore,Håller med om att det går att lyfta fram både för- och nackdelar när det kommer till "synlig" respektive anonym röstning i skolan. Vi diskuterade i vår grupp våra erfarenheter från vår egen skolgång där just röstning var det vanligaste tillvägagångssättet vid gemensamma beslut.
RaderaEtt intressant ämne som både är svårt och känsligt. Jag håller verkligen med Sara Nord Andersson om att det är viktigt att påvisa att de har möjligheter att uttrycka sig. Det behöver ju inte betyda att deras önskan om någonting alltid går i uppfyllelse. Därför tycker jag att man kan rösta på saker som kanske inte blir genomförbart, så länge man är tydlig med det. Då har de fått vara med och påverka i fall det blir något utav det. Jag tror framför allt det är viktigt att hitta en struktur som fungerar under sitt klassråd.
SvaraRaderaDet kan se väldigt olika ut i klasser. Tanken om att alla ska få inflytande, komma till tals och påverka är viktig. Som Camilla Melcker skrev, så kan anonym röstning vara bra i vissa fall. Majoriteten av klassen kan vara samma personer varje gång eller att eleverna blir påverkade av varandra. Det kan leda till att vissa kanske aldrig känner av delaktigheten.
Det är mycket viktigt att eleverna förstår vad demokrati är och att deras förslag,tankar, idéer och åsikter får framföras. I Skolverkets första artikel visar man på hur de allmänna råden för planering och genomförande av undervisningen kan vara till hjälp för strukturering av arbetet.
Radera"Skolverket (2011) ger i Allmänna råd för planering och genomförande av under-
visningen2
råd om hur lärare bör lägga upp sitt arbete. För att elevers delaktighet och infly-
tande ska bli en realitet i skolan, framgår av råden att lärare i sin undervisning bör involvera
eleverna på ett konkret sätt."
Jag blev helt frälst när jag såg filmen om Sokratiska samtal. Jag tycker att det är en jättebra idé att eleverna har dessa samtal regelbundet. Det är en otroligt bra erfarenhet för dem då de får lära sig att komma till tals, diskutera och även argumentera sina åsikter. Det är nog svårt att få med alla elever att rösta som de vill utan att bli påverkade, men jag tror att om de blir vana med det så kanske många till slut vågar komma till tals och även rösta på det de tycker. Men tills dess så får man nog variera sätten på att rösta så att alla får rösta på det de vill. Jag håller också med Sara Nord Andersson om att det är viktigt att de får vara med och rösta men även att de får lära sig att allt går inte igenom.
SvaraRaderaKänner samma entuseasm inför sokratiska samtal, det finns så många viktiga och svåra ämnen som skulle kunna lyftas och diskuteras utifrån olika vinklar genom sådana samtal.
RaderaOch som tidigare nämnt är det viktigt att eleverna är medvetna om vad demokrati och demokratiska beslut innebär.
Demokrati är inte att majoriteten bestämmer
SvaraRaderaVad är demokratiskt och inte demokratiskt? Många elever har uppfattningen att demokrati är detsamma som majoritetsstyre. Även i det offentliga samtalet hänvisas det ofta till att demokrati är ett majoritetsstyre.
Diskussionen om demokrati går tillbaka de gamla grekerna – som ju förresten var de som påstås ha påbörjat resan mot demokrati. I grekernas demokrati var det männen som styrde. Att säga att demokrati är majoritetsstyre är en förenkling när man vill förklara vilka beslutsregler som gäller i en demokrati. I stort sett alla beslut fattas efter förhandlingar eller diskussioner och leder i allmänhet fram till ett beslut som de inblandade känner sig nöjda med, oavsett vilka ingångsvärdena var. En kraftigt polariserad och upphetsad debatt kan emellertid försvåra sådana förhandlingar och samtal, alltså vara destruktiv för demokratin. Det är därför vi skall undvika att moralisera och demonisera i ett demokratiskt samtal. I längden undergräver det styrelseskicket. Jag ser det som att vägen till ett beslut många gånger är viktigare än själva beslutet. Att få lägga fram sina åsikter, lyssna på andras åsikter, omvärdera sina egna åsikter, för att sedan besluta sig för om man ska revidera sina åsikter eller stå på sig. Tummen upp för de Sokratiska samtalen!
Hej Annika, jag håller med om att demokrati är mer än bara beslutsfattare där majoriteten bestämmer. Som Humle menar i Svenssons artikel handlar demokrati i skolan om ömsesidig respekt, åsiktsfrihet m.m.
RaderaHåller med om det flera av er skriver, vikten av att få komma till tals. Men visst finns det problem i att rösta som kompisen gör och att bli påverkad.
SvaraRaderaPå min VFU så hade de en låda där eleverna kunde lägga sina förslag till att påverka. Det kunde de göra ensamma eller flera. Sedan tog lärarna tillsammans med eleverna upp önskemålen till diskussion och de samtalade om de olika önskemålen, om de var genomförbara eller inte och hur man kunde lösa det i så fall. Det är ju inte riktigt samma som att rösta men ger en delaktighet och chans att påverka för eleverna. Att få delaktighet i undervisningen gjordes tillexempel också genom att vara med och önska idrottsövningar och sedan vara delaktig i planeringen av lektionen.
På min sons skola så fick barnen rösta om namn på två olika fritidsavdelningar, det gjordes en och en och sedan räknades resultaten ihop som vid en vanlig röstning vid val, till exempel.
Jag tänker också på det ni skriver just om värderingar i olika situationer, att ”du inte behöver vara där hen är”, som ni skrev. Jag tror att vi gör mycket omedvetet men att vi påverkar och är påverkade av olika fördomar. Men visst kan det vara så att jag som lärare kanske också försöker ge en förståelse till varför eleven gjort så, att hen kanske inte gör si eller så för att vara dum? Det är viktigt att kanske ändå tillägga att det inte är okej att bete sig illa mot varandra och inte avfärda händelser av de slaget. Jag upplever att tjafs, bråk och ibland kränkningar avfärdas och att personal ibland inte riktigt orkar reda i situationer och håller med er om vikten att ta eleverna på allvar när de anförtror sig till oss. Det här är något som vi kanske kan få in i det dagliga arbetet och i de samtal vi har med eleverna. I boken Lärare som ledare kan man läsa om att forskning har visat sig ha en god påverkan på hur elevers inre motivation stärks när eleverna får vara med och påverka sin undervisning, viket de ju ska precis som ni skriver och enligt vad som står i Läroplanen.
Hej Pernilla, vad roligt att du delar med dig av dina erfarenheter från VFU:n. Att lämna förslag har sina fördelar, som du skriver får alla möjlighet att komma med idéer. Det är ett bra sätt att flytta fokus från vem som ger förslaget till själva förslaget i sig. Det viktiga då är ju att alla får komma till tals vid samtalet.
RaderaEnligt skollagen, diskrimineringslagen och i skolans värdegrund står det att ingen elev ska utsättas för kränkande behandling.
SvaraRaderaDet normkritiska perspektivet är en mycket viktig del i arbetet mot diskriminering och kränkningar, precis som du skriver. Vill även tillägga att i ämnets syfte för Religionskunskap står det så här:
” Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.” (Lgr11, s.206)
Öka medvetenheten kan göras på många sätt i undervisningen. En sak som jag har med mig från mina bägge VFU-praktiker är ett värdegrundsarbete som de jobbar med i klasserna, som samordnaren kallar för VI-tid. V står för Värdegrund och I för Individ. Under de lektionerna tar de upp just värdegrundsfrågor, kränkande behandling och elever få bl.a. titta på olika filmer och sedan diskuterar de innehållet tillsammans samt pratar om olika lagar som gäller för det aktuella ämnet och vad de säger och hur man kan förhålla sig till detta, denna åtgärd är väldigt framgångsrik!
/Rita
Hej Rita, tack för tillägget från kursplanen i religionskunskap. Jag tänker att dessa frågor kan lyftas i såväl religionslkunskapen som andra ämnen. Under min första VFU hade jag boksamling med åk1 där vi samtalade om just etiska ställningstaganden. Även under denna VFU period fannu inslag av detta i det läromedel klassen (åk3) arbetade med i svenska.
RaderaVI samtalen lät mycket intressant! Vet du om det är en metod de själva utarbetat?
Kloka ord allihop!
SvaraRaderaJag tilltalades också av de Sokratiska samtalen, men insåg att det var det min VFU klass hade nästan varje dag. De kallade det inte för något speciellt men det var så man löste problem och kom överens med varandra i klassen. Det var ett mycket öppet samtalsklimat i den klassen.
Därför kom jag än en gång att tänka på vikten av att arbeta för ett tillåtande klimat i klassrummet, där alla vågar säga vad man tycker utan att snegla på vad kompisarna tycker. På det sättet har man kommit långt mot målet att arbeta med demokrati i skolan. Vid dessa samtal i klassen talades det mycket om värdegrunden och om hur man skall behandla varandra.
Om man då samtidigt arbetar med att eleverna skall stå upp för sin åsikt är också chansen större att de vågar reagera om någon blir illa behandlad i skolan, och vara delaktiga i arbetet mot mobbing och kränkande behandling.
Hej Anna-Lena, det är verkligen A och O vilket jag tycker framgått i såväl föreläsningar, artiklar och litteratur dessa veckor som under utbildningens gång. Jag inspirerades av de samtalsregler som fanns i de sokratiska samtalen. Framförallt att vara beredd att omförhandla sin åsikt. Det tror jag är en mycket viktig kompetens. Lika viktigt som förmågan att kunna formulera sin egen åsikt.
RaderaAv mina erfarenheter är klassråd ett bra sätt att få låta eleverna vara med och bestämma. Men precis som du nämner i texten, får alla verkligen tycka vad de vill då? Jag upplever även här att de elever som är "pratglada" som tar över klassrådet också. För oftast så låter man ju eleverna få styra allt själva, även hur de vill gå tillväga. Även om de försöker få med de "tysta" eleverna, kan det vara svårt i vissa tillfällen och de elever som hörs mest får som de vill. Jag tycker att man kan blanda tillfällena. Du kan ha ett vanligt klassråd, men även anonyma tips också, just för att alla ska få chansen att uttrycka sig. För i mitt tycke är alla elevers röst viktigt.
SvaraRaderaAtt jobba med diskriminering och normer i skolan är för mig viktigt. Jag tror att det är till stor hjälp för att få bort det i skolorna. Elever behöver också bli medvetna om vad som kan hända med personen som du utsätter för kränkning..
Jag gjorde ett experiment med mina elever, ett experiment som varit uppe i sociala medier som jag tyckte va mycket intressant och bra.
Jag lät ett äpple falla ner till golvet några gånger, innan eleverna gick in i klassrummet. Sedan när eleverna kom in hade jag två likadana äpplen på bänken. Det ena äpplet skulle de säga fina ord till, som vad fin du är, vad vacker du är mm. Det andra äpplet skulle de säga vad ful du är, vad äcklig du är mm. Efteråt tog jag en kniv och delade äpplena..
Det ena äpplet var jätte fint och det andra var brunt och ruttet. Kan ni gissa vilken som var vad?
Mina elever reagerade starkt på detta och vi jobbade och pratade mycket om det efter.
Oavsett hur lika vi ser ut på utsidan, hur glada vi än är, så är det insidan som räknas. Hur vi egentligen mår kan ingen se..